11:16:00
Grupp 11- Reflektion
Biologins fokus på bevisande experiment som huvudsaklig metod, utgjorde en svårighet under vår arbetsgång då vi inte hade möjligheten att laborera om hur bakterier blev resistenta. Detta problem löstes dock genom att låta vår vetenskapliga metod istället genomsyras av trovvärdiga, vetenskapliga källors information, analyser samt experiment. Vi använde oss med andra ord huvudsakligen av fakta från primära, vetenskapliga källor som naturveteskaplig metod.
Vår samhällsvetenskapliga metod bestod av personintervjuer som baserades på ett obundet statistiskt urval på 40 människor som befann sig på Odenplan en vanlig onsdagsdag mellan 10-12. Det eventuella problemet med denna metod är att utfallet inte blir representativt för Sverige, bl.a. p.g.a att samtliga av de intervjuade, med stor sannolikhet, bodde i Stockholm samtidigt som åldersvariation var begänsad (22-82). Resultatet användes dock som en pekvisning mer än en konkret slutsats.
Under projektarbetet har vi lärt oss att samhällsvetenskapen och naturvetenskapen, trots sina skillnader, kan sammanflätas i flera områden för att ge en fördjupad förståelse om ämnet i fråga. Exempelvis har naturvetenskapen förklarat bakterieresistens och dess skede, men samhällsvetenskapen gav oss svar på varför människor fortsätta att överanvända preparatet trots de tydliga riskerna. Forskning samt spekulationer kring både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga konsekvenser av bakterieresitens är dessutom nödvändig för att åtgärda/minska både de sociala samt biologiska effekterna. Många problem kan inte begränsas till endast naturvetenskap eller samhällsvetenskap då frågan sträcker sig igenom båda verkligheterna.
Ebba Johansson EK16
Gabriella Bartoletti NA16A
Malin Andersson NA16B
You Gustafsson NA16C
William Ejeborg SB16